I måndagas stod vi i feedingcentret och diskade efter att ha delat ut lunch när vi kände att det började skaka i marken. Ett litet jordskalv. Några timmar senare kom en kille och berättade att dom hade varnat för en stor jordbävning som skulle ske mellan 17-19 på kvällen här på Leyte. Blev lite nervöst men dom sa att det inte var någon fara. Lite senare kommer Sonny och berättar att Andreas och Laila satt uppe på ett tak på en ö som heter Cebu och att det varit en stor jordbävning där och att dom hade varnat för tsunami. Han sa att det var bra om vi kanske gick upp på taket eller så när jordbävningen förväntades komma och gick sedan ut och ställde i ordning en stege. Jag fick total panik, kollade på Nathalie som såg förskräckt ut. Ringde till älskling, pappa och mamma, kommer inte ihåg vad jag sa ens en gång.
När vi sedan fick reda på att larmet om tsunami i Cebu var falskt så blev det en stor lättnad, vi gick hem till Nenia för att äta middag och kolla på nyheterna. Nenia och hennes man Litos äldsta son pluggar i Cebu så de var ganska oroliga för honom. På nyheterna fick vi se folk som sprang och var i total panik! Vi räknade ner minuterna och när klockan var 19.00 hade fortfarande ingenting hänt. Jag ringde och meddelade dom där hemma att allting var lugnt och att det inte skulle bli någon jordbävning här. När jag och Nathalie kom tillbaka till vårat rum kände jag att det började skaka i sängen och tänkte NEEEJ, vi gick ut men det blev inget mer än ett litet skalv.
Kring elva på kvällen började jag känna mig väldigt illamående, gick på toa och fick upp middagen, efter att ha spytt 5 gånger tappade jag räkningen. Jag och Nathalie använde toan ikapp hela natten och även under tisdagen. Nenia kom till oss på tisdag morgon och gav oss cola, vatten, frukt, medicin mot febern och smörjde in våra magar med något liniment liknande medel som gjorde att magen blev alldeles varm och avslappnad. Jag hade tydligen haft väldigt hög feber, dom hade frågat mig om dom trodde att jag hde feber och jag hade svarat något i stil med "vet inte", Nenia kände på min panna och hals och sa att jag var brännhet så hon kom och gav mig medicin mot febern med jämna mellanrum. Jag kommer inte ihåg så mycket av gårdagen eftersom jag yrade mest under min vakna tid. Jag sov nästan hela natten inatt. Känner mig fortfarande helt slut och lite konstig i magen.. Visste inte vilken dag det var när jag vaknade i morse ens. Dom senaste dagarna har jag verkligen bara velat åka hem!
